Låglandstapir
Så här står det om låglandstapirer på Parken Zoos hemsida:
"Låglandstapir
Tapirus terrestris
Storlek: Längd ca 180 cm, Mankhöjd 80 cm, Svans 5 cm
Vikt: 225 kg
Föda: Gräs, vattenväxter, blad, knoppar, kvistar och frukter.
Dräktig: 13 mån
Antal ungar: 1 st
Livslängd: 30 år
Biotop: Den täta undervegetationen i regnskogen.
Tapirens kropp är anpassad för att kunna trängda igenom den täta regnskogen. Här i Parken Zoo har vi ett ungt par tapirer. Vår hona kommer ursprungligen från Kolmården djurpark och hon har under våren fått sällskap av en ung hane från Polen.
Ingår i EEP
Låglandstapiren är en av fyra tapirarter. I Sydamerika finns även bergstapiren och den centralamerikanska tapiren och i Sydostasien schabraktapiren. Av dessa fyra är de tre senaste kraftigt hotade av utrotning, medan låglandstapiren ensam ännu har en rimlig chans att överleva framtiden.
Tapirer ser litet underliga ut med en lång snabelliknande nos, tjock kropp och nästan ingen svans. De flesta människor som ser Parken Zoos tapirer tror att de antingen är myrslokar eller vildsvin. De har förändrats mycket litet under alla årmiljonerna, antagligen för att de levt i en stabil och gynnsam miljö, den tropiska regnskogen. Åtminstone så länge människan inte påverkar dess ekologi. Få rovdjur jagar och dödar vuxna tapirer och mängden ätbara växtarter är stor i deras hemmiljö. De har därför inte haft anledning att förändras tidigare. Kroppsformen är gjord för att tapirerna lätt skall kunna tränga sig igenom den täta regnskogen och de är skickliga på att simmande ta sig fram i de otaliga vattendragen som finns i den brasilianska regnskogen. Tapirer är med andra ord väl anpassade till sin miljö. Idag med skogsskövling och jakt på alla de fyra tapirarterna hjälper dessa anpassningar inte. Och hur anpassar man sig för övrigt till födobrist och gevärskulor?
Jakten på tapirerna har flera orsaker. Det välsmakande köttet och den sega huden som vid garvning blir mycket smidig, är två orsaker. Ytterligare en anledning till att tapirer skjuts, är att de går in i böndernas majsodlingar och äter och trampar ned grödan. Framtiden för tapirerna ser därför inte ljus ut. Trots ansträngningar att bevara även bergstapiren, den centralamerikanska tapiren och schabraktapiren, är hoppet inte stort för någon av dem. De två förstnämda finns idag i så små populationer att hjälpen antagligen har kommit för sent. Schabraktapiren ingår visserligen i bevarandeprojekt i djurparker runt om i världen, men den reproducerar sig inte tillräckligt och inaveln är stor, varför framtiden också är mycket osäker. Ännu finns en någorlunda stor population av låglandstapir. Men den minskar och kan liksom de andra snart komma under en kritisk nivå om inte tillräckligt kraftiga åtgärder sätts in för att skydda den."
Faktan och den övre bilden är från Parken Zoos hemsida http://parkenzoo.se/djuren/sydamerika/laglandstapir/, den undre bilden är tagen av Tove Milby
